This site uses javascript, some functionality and content is not working if javascript is disabled

Platta på mark

Relevanta sidor om  Platta på mark

Konstruktionsprincip

En platta på mark är en golvkonstruktion som anläggs i direkt anslutning mot marken. Betongplattan skyddas med:

  • Kapillärbrytande skikt 
  • Dränering
  • Värmeisolering
  • Tjälisolering
  • Dagvattensystem
  • Marklutning

Principiell uppbyggnad
Platta på mark innehåller normalt 5 skikt

  1. Golvbeläggning
  2. Betongplatta 
  3. Värmeisolering
  4. Kapillärbrytande skikt
  5. Mark

Sockeln eller kantbalk bör alltid isoleras, dels för undvikande av kondens eller hög relativ fuktighet i betongplattan, dels för att uppnå erforderlig golvtemperatur enl kravet i BBR.


 

 Platta på mark kan isoleras

  • under betong
  • under och över betong
  • över betong

Konstrukionsprincip

Isolering under betongplatta

  1. Golvbeläggning
  2. Betongplatta
  3. Roxull Markskiva Industri
  4. Kapillärbrytande skikt
  5. Bef. mark

Kapillärbrytande skikt

  

Betong är ett kapillärsugande material och därför är det viktigt att en golvkonstruktion byggs upp i en kombination av värmeisolering och ett dränerande material. Det kapillärbrytande skiktet skall förhindra att vatten sugs upp i betongplattan och består normalt av minst 150 mm välkomprimerad makadam, 8-16 mm. Finkornigt material kan församra den dränerande funktionen, därför ska tvättad makadam användas. För förhindra att finkorningt material sugs upp i dräneringsskiktet placerasen fiberduk placeras mellan befintligt jordmaterial och dräneringslagret.

 

Konstrukionsprincip

Isolering under betongplatta

  1. Golvbeläggning
  2. Betongplatta
  3. Rockwool Markskiva Industri
  4. Kapillärbrytande skikt
  5. Befintlig mark

Fuktspärr

 

Fuktspärren har till syfte att skydda golvkonstruktioner med fuktkänsliga material som trä och vissa klister- eller limtyper mot uppträngande mark- och byggfukt från betongplattan.

En betongplatta utan sprickor utgör tillsammans med en fuktspärr av åldringsbeständig plastfolie, som skarvats med minst 200 mm överlapp och tätats noggrant vid olika genomföringar, också ett gott skydd mot markradon.

Nedan visas fuktspärrens placering vid olika utformningar av platta på mark.

 

 

563.gif
Trägolv på reglar

 

 564.gif
Fuktkänsliga golvbeläggningar. Betongen skall vara
uttorkad innan golvbeläggningen läggs ut.

 

565.gif
Ej fuktkänsliga golvbeläggningar
(keramiska plattor, natursten e.d.)

 

567.gif
Golv med värmerör eller värmekanaler med fuktkänsliga
golv-beläggningar. Betongen förutsätts vara uttorkad
med värmerör innan golvbeläggningen läggs ut.

 

Värmeisolering

  

Vid beräkning av värmegenomgångskoefficient, U-värde i W/m2K, för byggdelar mot mark används standarden SS-EN ISO 13370. Standarden omfattar förutom platta på mark även krypgrund samt uppvärmd och ouppvärmd källare.

Med en väl isolerad sockel eller kantbalk är det oftast nog med en och samma isolertjocklek under hela plattan, vilket ger jämna deformationer pga belastning och dessutom enklare arbetsutförande, samt ett bra fuktskydd.

 

 

Platta på mark

 

Rockwool Markskiva Industri läggs på det avjämnade kapillärbrytande skiktet och betongplattan gjuts ovanpå isoleringen. Markskiva Industri används vid nyttig last upp till 23 kN/m2 (2300 kg/m2 ), vilket normalt motsvarar tyngre industri. Produkten är mycket hård och har jämn och hög densitet.

Utöver den utbredda lasten måste hänsyn tas till eventuell linje-, punkt- och hjullast. Markskiva Industri är dimensionsstabil och krymper inte. Skivorna är tillverkade av oorganisk stenull och innehåller inga näringsämnen, som kan angripas av mikroorganismer. Markskiva skall alltid läggas med förskjutna skarvar.

 

Det hanteringsvänliga formatet medger snabb utläggning och täta skarvar utan falsade eller spontade kanter. Skivorna bör läggas i två eller flera skikt med förskjutna skarvar. På detta sätt uppnås bästa möjliga förutsättningar för ett bra värmeisoleringsvärde. Kapning och snedskärning skall ske med rätskiva eller skärbord så att fullgod anslutning mot angränsande skivor eller andra byggnadsdelar erhålls. Det är enkelt att med fullgod täthet göra urtag i skivorna för genomföringar av rör o dyl.

 

571.gif
Rockwool Markskiva Industri skall alltid läggas med växlade skarvar.

577.gif
Tillpassning vid genomföring.

578.gif
Rockwool Markskiva som underlag för armeringsnät.

Källargolv

 
Ett källargolv utförs konstruktionsmässigt på samma sätt som en platta på mark.  

Kantisolering

  

Sockelisolering
En utvändig obruten isolering är det bästa sättet att bryta värmeförluster och fukttransportvägar genom betongplattan. Bärande konstruktioner som är isolerade på utsidan gör att den relativa fuktigheten hålls låg och risken för fuktskador minskar. Efterhand kommer betongen anta inneluftens temperatur, vilket på sikt medför att golvet blir torrt. En välisolerad sockel ger en högre marktemperatur i det yttre randfältet, vilket kan medföra jämnare värmeförluster över hela plattan och därmed möjliggöra en och samma isolertjocklek.

Observera att detta gäller för småhus. Om byggnaden har stor utbredning kan betongplattor inte fuktskyddas med hjälp av isolering, då måste fuktskyddet kompletteras med ett tätskikt under betongen eller eventuellt med diffusionöppen golvbeläggning.

Markisolering
En platta på mark står i direkt kontakt med marken därför kan det finnas risk för tjällyftning intill sockeln.  För att undvika detta isoleras marken intill konstruktionen med Rockwool marksiva. Genom att isolera marken utmed sockeln uppnås också bättre isolering av betongplattan. Detta beror på att man hindrar kyla från att tränga ner i marken och vidare upp genom betongplattan.

 

 

 

 Kantisolering platta på mark

Platta på mark

  1. Betongplatta
  2. Sockelisolering
  3. Roxull Markskiva Industri
  4. Markisolering
  5. Kapillärbrytande skikt

 

 

 Utkragning runt platta på mark

Markisolering

 Klimatzon  1 2  3  4  5  6  7 8
 Isolertjocklek (mm)  50  50  70  100  100  150  170 180 
 Utkragningslängd, b (mm)  600  800  1000  1200  1500  2000  2200  2400
 Ökning vid hörn, B (mm)  600 600  600  600  600  600  600 600

 

Dimensioneringsvägledning

 

Allmänt
Dimensioneringen är utförd enligt Boverkets konstruktionsregler, resp. Boverkets handbok om Betongkonstruktioner. (BBK) Den statiska beräkningen av betongtjocklek, betongkvalitet och eventuell armering är beroende av styvheten i den underliggande Markskivan. Stor styvhet ger små deformationer samt små spänningar i betongplattan. Det betyder reducerad betongtjocklek och/eller reducerad armering.

Belastningar

Vid dimensionering av platta på mark måste man bestämma sig för vilka belastningar som konstruktionen utsätts för beroende på att de olika belastningarna ger deformationer i isoleringslagret och spänningar i betongen.

 

 

 

Laster delas upp i:

  • Utbredd last
  • Linjelast
  • Punk- och hjullast

Utbredd last
Last per ytenhet som innefattar den normala belastningen för det aktuella användningsområdet. Det kan vara last från inredning eller personer. 

Om en större utbredd last är ojämt fördelad över betongplattan beaktas detta genom att t.ex. beräkna den aktuella lasten som en linjelast 

Linjelast
En linjelast kan t.ex. vara tyngden från en mellanvägg. Bärande bör alltid utföras med en underliggande förstärkning i betongplattan

Lätta skiljeväggar kan normalt kan ställas direkt på plattan men det är vikigt att lasten från väggen värderas noga i förhållande till den last som kan bäras av grundkonstruktionen. Påverkningar som inte har ett direkt samband med lasten från väggen ska beaktas.

Punkt- och hjullast
Denna lasttyp verkar på en koncentrerad yta. Exempel på sådana laster kan vara fordon, maskiner eller lagerställningar.

574.gif
Utbredd last

Linjelast
Linjelast

Punkt och hjullast
Punk- och hjullast

Beräkningsmodell

Det visade exemplet i dimensioneringstabellerna beträffande uppbyggnad av platta på mark är beräknat efter en modell bestående av tre skikt: underlaget, isoleringen och betongplattan. Underlaget är dimensionerat som fast lagrad grus (Ee > 40 MPa). Sämre mark, t ex löst lagrad sand (Ee > 5 MPa) ger marginellt justerade lastvärden på säkra sidan p g a isoleringens lägre styvhet. Isoleringen och betongplattan ingår med sina materialvärden för tryckhållfasthet och styvhet.

Belastningsförutsättningar
De visade exemplen i dimensioneringstabellerna nedan är beräknade för två olika lastfall: kombinerad linjelast och utbredd belastning samt två punktlaster med varierande avstånd.

Kombinerad utbredd last och linjelast
Dimensioneringstabellen är uppdelad i två lastfall, dels där den nyttiga lasten (både utbredd last och linjelast) sätts som första variabla lasten, dels där annan last, t ex snölast, sätts som första variabla lasten. Egen tyngd av betongplattan är inräknad som en utbredd last, utöver angiven nyttig last. Linjelasten förutsätts placeras antingen 1 m parallellt ifrån eller vinkelrätt mot fogar och fria kanter.

Punktlast
Punktlasten är uppdelad i två typer: punktlast, som verkar över en yta på 100 x 100 mm och hjultryck, som verkar med tryck på 800 kN/m2 mot golvytan. Det gjutna golvets bärighet beror på hur punktlasterna placeras inbördes och var på plattan punktlasterna placeras. De visade exemplen anger bärigheten mitt på en golvyta för varierande avstånd mellan två punktlaster. Bärigheten längs fria kanter och hörn (utan votförstyvning) är reducerad i förhållande till bärigheten på mitten.

Betongkvalitet
Beräkningarna är utförda med betongkvalitet Btg II K30, Miljöklass B1 resp A1 enl BBR. Karaktäristiskt värde för betongens tryckhållfasthet ecck > 21,5 MPa. Säkerhetsklass 1.

Armering
Beräkningarna förutsätter svetsade armeringsnät i standarddimensioner av kvalitet Nps 50. Armeringsnäten monteras på distanser med 30 mm täckskikt mot isoleringen.

Fria kanter och hörn

De i dimensioneringstabellen angivna golvkonstruktionerna klarar utbredd nyttig last för respektive lokaltyp även utmed oförstärkta kanter.

För linjelaster placerade närmare kant än 0,5 m eller punktlaster placerade närmare kant än motsvarande inbördes avstånd, reduceras dock angivna tillåtna laster. Med fri, oförstärkt kant menas en jämntjock betongplatta utan förbindning till intilliggande konstruktion, t ex vid dilatationsfog eller som visas i figur. Det gäller däremot inte vid arbetsgjutfogar med genomgående armering eller vid sammangjutning med styvare kantbalkar. I dessa fall gäller angivna lastvärden.

Om det i den aktuella situationen förekommer högre belastningar utmed fria kanter bör bärigheten visas med speciell beräkning.

 582.gif

583.gif

Fogar

Fogar utförs kraftöverförande, d v s med t.ex. fjäder och not. Fogkanten förstärks med extra armering i undersidan på en bredd av 500 mm på var sida av fogen.
   
576.gif
Fog med fjäder och not
tabelextra.gif		581.gif
Fog med genomgående armering
där det skäres ned 1/3 i betongplattan

Skiljeväggar

Generellt går man in i dimensioneringstabellen för att se om den beräknade linjelasten från väggen kräver förstärkt fundament, extra armering kan bäras av enbart betongplattan. Om linjelasten överstiger de dimensionerande värdena understöttas skiljeväggen genom att betongplattan görs lokalt tjockare. Normalt kan icke bärande mellanväggar ställas direkt på betongplattan utan speciell förstärkning.

970.gif

Exempel utan understöttning

  1. Betongplatta 80 mm
  2. Rockwool Markskiva Industri
  3. Kapillärbrytande skikt / bef. mark
  4. Icke bärande lättbetongvägg
  5. Underlägg
  6. Murpapp

 971.gif
Skiljevägg utan understöttning

  1. Betongplatta 80 mm
  2. Rockwool Markskiva Industri
  3. Kapillärbrytande skikt / bef. mark
  4. Icke bärande tegelvägg
  5. Murpapp

 972.gif
Skiljevägg med understöttning

  1. Betongplatta 80 mm
  2. Rockwool Markskiva Industri
  3. Kapillärbrytande skikt / bef. mark
  4. Bärande tegelvägg
  5. Murpapp

Deformationskurva 

 

Rockwool Markskiva Industri

 Deformationskurva
 Deformationskurva för jämt fördelad utbredd last.

Dimensioneringstabell för kombinerade utbredda laster och linjelaster

Utbredd karakteristisk last
(Fri + Bunden)		KombineradIsoleringstypIsoler
tjocklek
mm		Betong-
tjocklek
mm		Nätarmering
A1B2
Nyttig last = 2,0 kN/m2
Lokaltyp 1
Vistelselast
Rum i bostadshus och i hotell inklusive
utrymmen
Patientrum och personalrum i vårdanstalter		8.2
9.4
10.4
9.6
12.2
13.5

9.1
10.4
11.6
10.5
13.4
16.1

INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI50-75
50-75
50-75
100-150
100-150
100-150		80
80
100
80
100
120		N5200
N6150
N6200
N5200
N6200
N6200
Nyttig last =2,5 kN/m2
Lokaltyp 2
Samlingslast
Lektionsrum i skolor, rum i daghem, föreläsningssalar
Kontorsrum utan arkiv
Lokaler för restauranger, kaféer samt matsalar och kök i anslutning till dessa
Laboratorier
Fria utrymmen i bibliotek
Utrymmen med fasta sittplatser i samlingslokaler
såsom kyrkor, konsertsalar, teatrar och biografer		7.8
9.8
9.8
11.5
12.8
20.8
23.8
23.0
26.1		8.9
11,2
11.1
13,1
15.7
INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI
50-75
50-75
100-150
100-150
100-150
50-75
50-75
100-125
100-125		80
100
80
100
120
100
120
100
120		N5200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
22.1
25.1
24.4
27.7		INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
Nyttig last = 4,0 kN/m2
Lokaltyp 3
Trängsellast
Utrymmen utan fasta sittplatser i kyrkor, korsertsalar,
teatrar och biografer
Museer, utställningslokaler
Försäljningslokaler i varuhus och butiker
Gymnastiksalar, sporthallar, danslokaler
Läktare med enbart sittplatser
Korridorer i skolor		6.9
8.0
8.7
8.2
9.6		8.7
11.3
11.3
10.2
12.0
13.3
INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI
50-75
50-75
50-75
0 0 0
50-75
50-75
5 5 5		80
100
120
80
100
120
100
120
100
120
150		N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
N6200
21.2
24.1
23.4
26.6
30.3		INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
Nyttig last = 5,0 kN/m2
Lokaltyp 4
Tung Last
Läktare med enbart ståplatser
Lokaler med lätt industri och hantverk		7.2
7.7
8.7
9.5
19.2
21.8
24.8
21.2
24.0
27.3		10.2
11.2
12.0
13.3
INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI INDUSTRI
50-75
50-75
100-150
100-150
50-75
50-75
50-75
100-125
100-125
100-125		100
120
100
120
100
120
150
100
120
150		N6150
N6150
N6150
N6150
N6150
N6150
N6150
N6150
N6150
N6150
21.9
24.9
28.5
24.2
27.5
31.4		INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
Nyttig last = 10.0 kN/m2
Industrier		13.3
14.9
14.9
16.7
18.9
14.6
16.4
18.4
20.8		18.7
21.0
21.2
24.2
27.4
20.7
23.4
26.6
30.1		INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI INDUSTRI		50-75
50-75
50-75
50-75
50-75
100-125
100-125
100-125
100-125		100
100
120
150
150
100
120
150
150		N6150
N6150
N6150
N6150
N8150
N6150
N6150
N6150
N6150

1A = Lastkombination där nyttig last är första variabla lasten

2B = Lastkombination där annan last än nyttig last (t ex snö) är första variabla lasten.

Dimensioneringstabell för punktlaster på 100x100 mm yta med variabla avstånd

Punktlaster, Pdk, kN
Minsta inbördes avstånd

Isoleringstyp

Isolerings-tjocklek
mm

Betong-tjocklekmm

Nätarmering
tjocklek

0,5 m

1,0 m

1,5 m

2,0 m

4,4
5,3
6,4
7,7
8,1

8,0
10,4
11,5
12,0
14,6

8,0
10,4
13,4
17,2
22,9

8,0
10,4
13,4
17,2
25,5

INDUSTRI 
INDUSTRI 
INDUSTRI 
INDUSTRI 
INDUSTRI  

50-75
50-75
50-75
50-75
50-75

80
100
120
150

N5200
N6150
N6200
N6200
N6150

5,1
6,3
6,7
7,5
9,7

9.,7
12,5
12,7
13,8
17,3

9,7
12,8
16,5
21,2
25,5

9,7
12,8
16,5
21,2
31,6

INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI

100-150
100-150
100-150
100-150
100-150

80
80
100
120
150

N5200
N6150
N6200
N6200
N6150

11,5
12,1
15,0
13,5
18,8

22,6
22,7
27,4
24,5
33,5

24,8
30,9
42,2
39,6
51,2

24,8
30,9
42,2
39,6
59,4

INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI

50-75
50-75
50-75
50-75
50-75

100
120
120
150
150

N6150
N6150
N8150
N6150
N8150

9,9
10,7
16,4
12,3
19,2

18,7
19,7
29,5
22,0
33,9

23,8
29,7
49,3
34,6
48,2

23,8
29,7
49,3
38,2
63,9

INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI
INDUSTRI

100-125
100-125
100-125
100-125
100-125

100
120
120
150
150

N6150
N6150
N8150
N6150
N8150
PrintPDF

Rockwool AB
Customer Feedback
Feedback Analytics